Sånt händer inte mig..
Igår fick jag tänka om.
Hela dagen igår känns som en dimma efter att jag såg en kille bli nerskjuten framför ögonen på mig.
Första tanken: Varför driver dom och leker med knallpulverpistol? Inte särskillt humoristiskt.
Men när killen med pistolen började springa därifrån och han som blivit träffad rasade ihop på marken fattade jag att det inte var på skoj.
Andra tanken: Mobilen, 112. Kolla om han lever.
Jag sprang runt bilen där han låg och hade telefonen mot örat för att höra när dom svarade på larmcentralen.
Han ställde sig upp ganska fort och tittade på mig med dimmig blick och sa "Ring polisen, jag tror jag har blivit skjuten.."
Jag pratade med en kvinna i telefonen och beskrev var vi va samtidigt som jag försökte hålla killen vid medvetande. Vi stod upp och jag höll om honom, jag bad honom sätta sig ner men han lyssnade inte.
Efter en stund så vek sig benen på honom och han säckade ner till marken. Jag hade bara en arm att hålla honom med så jag orkade inte hindra honom från att kollapsa. Sen kom det fram 2 andra killar som hjälpte till att få in honom i bilen på passagerarsidan.
Det var nog dom längsta 10 minuterna i mitt liv. Väntan på polis och ambulans.
Men nu vet jag hur jag reagerar i en sån situation. Jag blev lugn och handlingskraftig. Alla andra vittnen, vissa som stod närmare händelsen, var som statyer. Jag var den enda som handlade direkt. Jag liksom gav en order till en av killarna att hjälpa till att få in honom i bilen eftersom jag inte kunde lyfta med bägge armarna.
När polisen var på plats så släppte jag min ansvarsroll. Då kom det som en våg av känslor genom min kropp. Jag var tvungen att ringa till min vän Dan och be honom möta mig, för jag pallade inte att gå själv.
Så från och med igår kl 20.00 så har jag aldrig mer tänkt tänka tanken "Sånt händer inte mig.."
Jag vill aldrig mer komma hem och hitta blodfläckar från en annan människa på mina byxor..
Det våras för..
Längtar tills allt som har med vintern att göra är borta.
Vill att allt grus ska vara bortsopat från gatorna!
Jag vill att morgonsolen ska vara sådär varm som den var i Lördags. Minns du det?
Jag ska på audition imorn för en teatergrupp. Peppad som f*n för det!
Tog en liten promenad idag från skolan. Sjukt skönt!
Jag ser fram emot kommande reptider inför Collage 2011 och allt vad det innebär.
Jag tror starkt på den här våren!
Det har gått en vecka nu sen första gången jag vaknade bredvid dig..
Kan inte hjälpa att jag ler varje gång jag tänker på dig..
Sötnöt..
Fallin' hard..
Du är så jävla vacker att jag inte vet vars jag ska ta vägen.
Att stå i köket och göra iordning morgonkaffe och se dig ligga i min säng..
Våren är kommen utanför och det spritter i hela mig.
No limit...
Min kreativitet är skyhög just nu.
Kan det bero på att jag går omrking i ett slags inre rus av glädje?
Vet inte.. Men fan vad bra det känns!
Jag vill dela med mig av det..
Kom hit nu så jag får drunkna i dina ögon..
Kom hit nu så jag får fylla mina lungor med dig..
E
Jag ville inte att den skulle ta slut. Kvällen alltså.
E måste stå för enastående underbar.
Hade jag kunnat stanna tiden så hade jag gjort det då, där.
Oviss framtid var det.. Jag längtar tills dess att framtiden ringer på min dörr igen.
Oviss framtid..
Efter att jag hade sagt hejdå till familjen och planet lyfte från kylan i umeå insåg jag att mitt sista lov är slut. Efter 17 år av skola så är det snart över. Snart är det arbetslivet som börjar, snacka om scenförändring! Det ska bli spännande samtidigt som jag är livrädd. Hur gör man där ute? Jag har haft skolans trygga väggar runt mig sen jag var 7 år gammal. Det låter kanske töntigt att vara rädd för det men jag kan ju inte ljuga och säga att jag är lugn som en filbunke.
En annan sak som jag insåg, var att jag vet inte när jag nästa gång får återse mitt norrland. Nästa gång hela familjen är samlad. Det kan dröja över ett år tills dess, och jag visste ju att det skulle bli så någonstans i bakhuvudet. Men nu när det blir verklighet så känns det.
Men ska man göra det här så får man vara beredd på att det kan bli stora avstånd till familjen.
Försöker ändå se det possivtiva. Det här är ju mitt liv. En oviss framtid!
Det var fortfarande ljust ute när jag gick hem från skolan idag. Det gjorde mig glad! Gött att det ändå lutar mot våren. Nu ska jag vara duktig och städa här hemma. Norah Jones album Featuring är min just-nu-musik.
Har jag sagt att du är fin?
Tvivel..
Får man vakna en morgon och tvivla? Jag har precis stått och sagt att man inte ska tvivla utan tro på sig själv och veta vad man är värd. Men det är kanske inte ovanligt att man börjar ifrågasätta sig själv, sina val och om man är värd nått? En pissig start på dagen, no doubt. Men jag ska försöka trycka undan dessa tankar och andas in lite frisk luft. Ge mig iväg in i skogen sådär 3,5 mil och skotta meterdjup snö från ladugårds och garagetak.
Hur gör man? Jag brukar vara stolt över att kunna svara på frågor om ångest när andra har den. Jag då? Får jag ha ångest? Yrkesval som hänger över mig. Vad gör jag på riktigt?
Glädjen av att stå på scenen, stå i danssalen eller sjunga bättre än vad man någonsin gjort. Kommer den glädjen finnas kvar? Ska jag lyckas göra det här? Eller är man dum i huvudet som tror att det ska gå?
Biter ihop..
Jag vet vad jag vill. Talangen rinner genom min kropp. Jag ska stå där, svettig och jävlig. Men jag ska fan göra det! JAG KAN! Jag kommer att dö för att få gråta, skratta, skrika och blöda på scenen..
Följdfråga
Vet du vad du är värd?
Det bästa enligt mig..
We'll do it all
Everything
On our own
We don't need
Anything
Or anyone
If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?
Alla hjärtans dag, var det idag?
Nu ljög jag.
Jag har faktist inte känt av att det är något speciellt med den här dagen what so ever.
Och det gör faktiskt inget, för jag har haft en fantastisk dag ändå.
Jag har varit på min gamla gymnasieskola och undervisat och planterat tankar i huvudet på utgångseleverna. En mycket givande dag! Jag känner att jag själv växer som person när jag får dela med mig av min kunskap.
Det slog mig även att man var sjukt liten när man gick i gymnasiet. Fast man tyckte ju då att man var störst i världen och redo att ta sig ann livet. Ack så fel man kan ha!
Jag vet själv inte om jag är redo för livet där ute. Men jag vet att jag är redo att testa!
Är du?
Nu ska jag avrunda dagen med att hänga med morsan i soffan. Blir nog CSI och kaffe!
Jag hoppas att ni har haft en fantastisk dag ni med! Med eller utan romantik!
Skål!
Det krävs 12 muskler för att le..
Jag kan inte sluta le.
Jag ska åka hem imorgon. Fick en plötslig längtan efter far min! Det ska bli så skönt att få hänga i några dagar.
Jag kan inte sluta le.
Steppade så jävla bra när två killar ur Jeerk kom för att se mig. Är sjukt nöjd även om dom inte ens hör av sig.
Jag kan inte sluta le.
Burlesque var en bra film, men det är inte därför jag kommer tänka så mycket på igår.
Jag kan inte sluta le.
Jag måste snart sluta, för det gör lite ont i ansiktet.
Jag kan inte sluta le.
Är det okej om jag kommer att sakna dig lite?
Jag kan inte sluta le.
Go'morgon!
Vaknade kl 05.20 av en spyende katt. Go'morgon!
Karate hade varit sådär mindre intelligent och stoppat i sig nått icke ätbart.
Sen var jag vaken..
Jag blev presenterad som "en ung lovande talang" för steppkillarna i Jeerk igår.
Dom tog mitt nummer, så jag ska nog steppa med dom i veckan..
Vågar man önskedrömma..?
Jag är på väldigt bra humör! Det går bra nu som Petter skulle ha sagt.
Och snart ska jag åka hem till norr för att fira min syster och undervisa på min gamla gymnasieskola.
Men det är nått som händer innan dess som jag längtar till...
What can that be..?
Off to seize the day!
Liter eller Kilo?
Jag kan vara bäst i världen på att tänka mycket..
Fattar du hur mycket jag tänker..?
En vanlig dag tänker jag minst flera liter. Eller säger man kilo?
Hur mäter man tankeverksamhet?
Haha. Fan vad jag är flummig nu!
Kul att man skrattar åt sig själv i skrivande stund.
Jag har kanske den sämsta humorn ever..
Men det är ju en del av mig..
I want to give you all that is me..
Is that enough..?
Hittat hem..
Varför?
Du.
Vad är dans för dig?
Varför dansar vi?
Jag dansar för att det är mitt liv. Det är sättet jag rör mig på, sättet jag andas.
Dans är för mig det bästa sättet att få ut alla tankar ur huvudet.
Bara låta det komma ut genom kroppen.
Dans är lycka, sorg, irritation, spontan glädje och ja... hela känslospektrat.
Ett liv för dansen..
Var vore jag utan dansen?
Kan inte låta bli att le lite när Move,Shake, Drop börjar spelas i mina högtalare.
Jag satte kepsen på ditt huvud, och du funkade loss.. Shit vad du är.... hittar inte orden.
Inspiration... Imorn är det jag och golvet..
Övertrött!
Be the bigger person.. Haha =)
Jag känner hur allt bara är så jävla mycket enklare nu!
Slipper tänka på allt, kan bara va!
Kasta inte glas i stenhus? Då sätter vi punkt där.
Till nått annat. Tyskland, Tarzan. Peppad much?
Jag har tänkt en hel del dom senaste dagarna på mitt kommande yrkesliv.
Det kan bli hur bra som helst! Vad det än blir..
Gick hem från spågvagnen ikväll, från den platsen..
Övertrött och glad!
Under the bridge..
I need to expand my lungs, and breathe all of her back into me..
Livin' the dream..
Min nya lägenhet är mitt hem. Det känns bra att komma hem hit på kvällarna.
Och mina vänner är bäst!
Allt går bra nu, allt från skolan till mina tankar om vad som ska hända sen.
Jag vill ju leva min dröm. Stå på scenen. Och nu känns det närmare än någonsin.
Jag vill ge min respekt till alla er som vågar jaga den där drömmen!
Eran dröm om vad ni vill vara.
Fortsätt med det, för om ni inte gör det så kommer Sverige sjunka ihop och bli ännu tråkigare än vad det är.
Det är en fin dag ute idag. Det var skönt att gå till tvättstugan kl 07 imorse, kändes friskt.
Ha en härlig lördag och njut av att vara dig!
En flög över gökens bo..
Det rör sig en bra känsla i min kropp. Det kommer bli kul imorgon!
Det här kan vara den roligaste rollen jag någonsin har gett mig på.
Randle Patric McMurphy har fått en plats hos mig. Den här helgen ska vi göra en resa ihop, Han och jag.
Jag kom på att jag inte har tagit en promenad på länge nu. Kan det bero på att Göteborg är täckt av is kanske?
Eller är det nått annat? Hur som helst så lovade jag mig själv ikväll att jag ska börja om med promeneradet efter helgen. Det var ett skönt sätt att få tänka och rensa huvudet på.
Superknepigt...
Timbuk fick mig att tänka tillbaka på min barndom med låten "För Länge Sen".
Då det inte fanns några problem, livet var så jävla enkelt.
Jag och min bäste vän Dajje (Daniel) var bäst i världen på 6 sekuders telefonsamtal.
-Hej, det är Dajje. Kan jag va med dig?
-Ja.
-Kommer.
Och ca 3 minuter senare så stod han vid dörren.
Vi kunde spendera en hel dag med att klättra i träd. Eller med att klättra upp på loftet i den största ladan som stod på ängen bakom mitt hus. Vi lekte att vi var ninjor, eller att vi var fångar i ladan och var tvungna att hitta en väg ut innan mördaren hittade oss. Bandymatcher spelades på gatan minst 4 gånger i veckan med alla kvarterts kids i samma ålder. Och fotbollsplanen låg bara 2 minuter bort.
Doften av gräset mitt i ett sommarregn är något som jag aldrig kommer att glömma. Mörka höstkvällar då man var ute och spejade eller vintrarna då man byggde snögrottor och hade stora snöbollskrig finns också kvar i minnet. Tjejen som jag var kär i, i säkert 2 år och att jag aldrig vågade fråga chans. Att man kunde alla superknep i Street Fighter II på supernintendo. Stunderna då det åskade som värst och man satt ute på bron, under tak och bara väntade på att få se blixten.
Vi var odödliga och hade inte en enda tanke på pengar eller på vars livet var påväg.
"För längesen när jag var ung
O men nu har jag växt upp
Men ibland så önskar jag att jag var ung igen"
Nu sitter jag här och tänker.
Kommer jag någonsin kunna ge ett barn en lika fantastisk uppväxt som jag har haft?
Det är något som jag tänker sträva efter när den tiden kommer, för utan den uppväxten jag har haft så hade jag inte varit den jag är idag.
Sliter för att bli bättre..
Supersci - Forests and Factories i öronen.
"Spent most of my years in this dirty town,
With forests and factories all around,
Air and melancoly tryin' drag you down,
But also bittersweet beauty to be found."
Det känns som att jag har hittat en plats där jag kan andas.
Men mina tankar kan ju inte hjälpa att dom ibland springer iväg till dig.
Sliter för att bli bättre, det är något jag gör varje da'.
Det är något som jag gör bra.
Jag är inne i en fas, där allt går som det ska.
Typ allt.
Jag trivs.
Men jag får väl erkänna att det vore nice om man var två i soffan nångång..
Göteborg at night, allt kan fan hända!
Testa detta.
Gå in i en fullsatt kyrka under pågående bröllop, ställ dig i mitten av rummet och skrik: "Drottning Sylvia är egentligen en man!" allt vad du orkar. Då kommer du nog få ungerfär den reaktionen jag fick igår.
Kvällen började med att jag satt här hemma med en polare och bara hängde. Vi hade inga stora planer. Men när klockan närmade sig 22 så åkte vi in till stan, där vi skiljdes åt. Inte för att vi blev ovänner utan för andra skäl. Jag bestämde mig hursom att åka ut till en klasskompis som jag visste hade fest. Det slutade med gratis lagom-fylla och utgång! Nu kommer själva grejen!
Vi gick till det nya stället på avenyn, Jokeda eller vad det nu hette.
Utan att veta vad som väntade där inne så gick vi in. Housemusik spelades så jag blev pepp när jag hörde detta. Jag stegade in på dansgolvet och tappade hakan lite.
Tjejernas klädsel: Tighta klänningar och stora pärlhalsband eller kavaj.
Killarnas klädsel: Kostym eller finbyxor och skjorta. Backslick.
Min klädsel: Converse, baggyjeans, en stor vit t-shirt med Kalle Anka på och kepsen på sne.
Men jag bestämde mig direkt att skita i det och köra mitt eget race. Så jag började dansa som jag alltid gör, och fan vilken feeling jag fick!
Nu kommer liknelsen med bröllopet och drottning Sylvias påstådda könsbyte.
Breakdance mittbland "stureplans-människor" hör nog inte till vanligheterna. Men det var så jävla kul! Killarna tittade lite snett för att jag drog liiiiite för mycket uppmärksamhet från dom när det kom till deras kvinnliga sällskap.
Efter en timme ungefär så kom det fram en kille och hälsade på mig och bad mig komma till baren. Jag följde med och där presenterades jag för hans kollega. Dom frågade vem jag är och vad jag gör. Så jag presentreade mig och berättade lite om mig själv. Efter ett tag gick jag därifrån med ett telefonnummer och orden "Vill du ha jobb? Du är sjukt jävla grym!" i huvudet.
Jag har sagt det förr, säger det glatt igen.
Spontankvällar är det bästa som finns!
