I huvudet på mig

Får man vakna en morgon och tvivla? Jag har precis stått och sagt att man inte ska tvivla utan tro på sig själv och veta vad man är värd. Men det är kanske inte ovanligt att man börjar ifrågasätta sig själv, sina val och om man är värd nått? En pissig start på dagen, no doubt. Men jag ska försöka trycka undan dessa tankar och andas in lite frisk luft. Ge mig iväg in i skogen sådär 3,5 mil och skotta meterdjup snö från ladugårds och garagetak.
Hur gör man? Jag brukar vara stolt över att kunna svara på frågor om ångest när andra har den. Jag då? Får jag ha ångest? Yrkesval som hänger över mig. Vad gör jag på riktigt?

Glädjen av att stå på scenen, stå i danssalen eller sjunga bättre än vad man någonsin gjort. Kommer den glädjen finnas kvar? Ska jag lyckas göra det här? Eller är man dum i huvudet som tror att det ska gå?

Biter ihop..

Jag vet vad jag vill. Talangen rinner genom min kropp. Jag ska stå där, svettig och jävlig. Men jag ska fan göra det! JAG KAN! Jag kommer att dö för att få gråta, skratta, skrika och blöda på scenen..

Följdfråga

Vet du vad du är värd?
Det bästa enligt mig..


We'll do it all
Everything
On our own

We don't need
Anything
Or anyone

If I lay here
If I just lay here
Would you lie with me and just forget the world?