Oviss framtid..
Efter att jag hade sagt hejdå till familjen och planet lyfte från kylan i umeå insåg jag att mitt sista lov är slut. Efter 17 år av skola så är det snart över. Snart är det arbetslivet som börjar, snacka om scenförändring! Det ska bli spännande samtidigt som jag är livrädd. Hur gör man där ute? Jag har haft skolans trygga väggar runt mig sen jag var 7 år gammal. Det låter kanske töntigt att vara rädd för det men jag kan ju inte ljuga och säga att jag är lugn som en filbunke.
En annan sak som jag insåg, var att jag vet inte när jag nästa gång får återse mitt norrland. Nästa gång hela familjen är samlad. Det kan dröja över ett år tills dess, och jag visste ju att det skulle bli så någonstans i bakhuvudet. Men nu när det blir verklighet så känns det.
Men ska man göra det här så får man vara beredd på att det kan bli stora avstånd till familjen.
Försöker ändå se det possivtiva. Det här är ju mitt liv. En oviss framtid!
Det var fortfarande ljust ute när jag gick hem från skolan idag. Det gjorde mig glad! Gött att det ändå lutar mot våren. Nu ska jag vara duktig och städa här hemma. Norah Jones album Featuring är min just-nu-musik.
Har jag sagt att du är fin?
